.jpg/?tr=n-top_image)
Varför valde ni att dela upp eleverna i tjejer och killar under denna lektion?
Idén till att hålla en lektion där eleverna fritt får ställa sina frågor kopplade till kroppen och puberteten växte fram i vintras när vi arbetade med temat kroppen. Vi inledde arbetet med att gemensamt fylla i en tankekarta på tavlan för att lyfta elevernas förkunskaper i ämnet. Jag märkte redan då att eleverna nämnde ord som mens, pubertet, könshår, spermier, bröst, snopp och snippa. De hade många frågor och funderingar kring dessa ämnen, men för att inte fastna för mycket i just det området lovade jag att vi skulle hålla en separat frågestund längre fram.
Till en början var tanken att lektionen skulle hållas i helklass, eftersom jag anser att det är viktigt att både tjejer och killar får kunskap om de förändringar som sker hos det motsatta könet. Den förståelsen kan bidra till ökad respekt och bättre samspel – både nu och i framtiden.
Till slut landade vi dock i att det skulle vara bäst att dela upp eleverna, så att tjejer och killar fick varsin lektion att ställa sina frågor på. Syftet med uppdelningen var att skapa en tryggare miljö där de vågar ställa alla typer av frågor utan att känna sig begränsade. Eftersom jag samarbetade med idrottsläraren i detta moment kunde vi organisera det så att den grupp som inte deltog i frågestunden hade idrott med en fritidspedagog under tiden – och vice versa.
Vilka typer av frågor ställde eleverna under lektionen?
Tjejerna hade många frågor och funderingar kring mens. Vissa uttryckte även en viss oro inför att själva få mens. Frågor som dök upp var till exempel: Varför får kvinnor mens? Gör det ont? Hur använder man en binda? Hur länge har man mens?
Vi kunde då förklara att mensen är det sista steget i menstruationscykeln – ett tecken på att ägget som lossnade vid ägglossningen inte blivit befruktat. Jag upplever att detta inte alltid förklaras tydligt för barn; fokus hamnar ofta bara på själva mensen, inte på den biologiska bakgrunden.
Vissa elever, särskilt de med äldre syskon eller vänner, undrade också varför deras syster kan vara ledsen, gråta eller vilja äta mycket choklad under mensen. Genom sådana frågor kunde vi även ta upp PMS-besvär, som är något många upplever men som sällan diskuteras öppet i den åldern.
Vi fick även frågor om man behöver vara försiktig under mensen, samt om man kan bada. Det gav möjlighet att prata om vikten av att röra på sig även under mens, och att inte hoppa över till exempel idrottslektioner – något som tyvärr är vanligt bland unga tjejer.
Alla elever ställde inte frågor, men flera valde att dela med sig av sina tankar och farhågor, vilket i sin tur inspirerade andra att våga öppna upp och bygga vidare på samtalet.
Hur reagerade eleverna på kitet från Libresse med trosskydd och folder?
Eleverna blev väldigt glada och tacksamma. Vi öppnade ett kit tillsammans i gruppen och kunde då visa hur en binda används i praktiken. I samband med detta passade vi även på att prata om andra typer av mensskydd.
Samtalet ledde vidare till frågor kring kostnader – eleverna förstod att det innebär en ekonomisk utgift att använda mensskydd. De började själva reflektera över om flickor och kvinnor i Sverige, men också i andra delar av världen, alltid har råd att köpa mensskydd. Det blev ett fint och viktigt samtal som lyfte både praktiska aspekter och sociala orättvisor kopplade till mens.
Hur planerar ni uppföljningen med killarna om två veckor – och varför är det viktigt att ha med en manlig pedagog då?
Vi planerade att använda samma upplägg för killarna, det vill säga att de fritt får ställa vilka frågor de vill. Vi ville inte begränsa temat eller frågorna på något sätt – om killarna ville ställa frågor om mens eller vad som händer med tjejer under puberteten var det också helt välkommet.
Anledningen till att vi valt att ha med en manlig pedagog var att en elev undrade hur jag och idrottsläraren, som båda är kvinnor, skulle kunna svara på frågor om killar. Det tyckte vi var en tillräckligt viktig anledning att bjuda in en manlig kollega. Eftersom vi inte visste vilka frågor som kunde komma upp, kändes det också tryggt att ha med någon som kunde bidra med ett manligt perspektiv.
Med facit i hand var det ett mycket bra beslut. Både jag och idrottsläraren var nyfikna på elevernas frågor och ville gärna vara med, trots att det var killarnas stund – vilket fungerade jättebra.
Till en början var killarna något tystlåtna och inte lika framåt som tjejerna, men när den första frågan kom öppnades konversationen upp och de ställde många intressanta frågor. Till skillnad från tjejerna, som främst ställde frågor om vad som händer med deras egna kroppar, ställde killarna mer generella frågor. De undrade till exempel varför man får finnar, om man kan påverka hur lång man blir, varför det finns mjölk i brösten och liknande. Frågor som varför man får hår på snoppen och varför tjejer inte får skägg kom också upp.
Jag avslutade frågestunden med att visa kitet som tjejerna fått med sig. Då kunde vi prata om olika mensskydd, och killarna fick möjlighet att ställa frågor om dem. Med hjälp av foldern kunde jag även tydligt illustrera de fyra faserna i menstruationscykeln, och förklara att mensen kommer under den fjärde fasen. De tydliga bilderna på det kvinnliga könsorganet i foldern underlättade också samtalet.
