och för varje dag blir AI en del av livet för allt fler människor. För att fatta kloka beslut kring den här utvecklingen behöver vi förstå vad AI egentligen är, och hur vi kan använda tekniken på bra sätt.
Från de första primitiva cellerna för 3,5 miljarder år sedan har det utvecklats en enorm biologisk mångfald – av gener och arter, och av funktioner och ekosystem. Alla dessa komponenter är sammanflätade. Om vi tappar genetisk variation och arter kan det få allvarliga konsekvenser för hur ekosystemen fungerar. Då riskerar vi att förlora många av naturens viktiga bidrag till oss.
Klimatförändringarna är redan märkbara världen över, och i dag vet vi med säkerhet att det är mänsklig påverkan som ligger bakom. Den globala uppvärmningen gör att vi i framtiden får räkna med allt fler och mer extrema väderhändelser. Med vetenskapens hjälp kan vi bättre förstå vad det är som händer och hur vi kan bromsa utvecklingen.
Från de första primitiva cellerna för 3,5 miljarder år sedan har det utvecklats en enorm biologisk mångfald – av gener och arter, och av funktioner och ekosystem. Alla dessa komponenter är sammanflätade. Om vi tappar genetisk variation och arter kan det få allvarliga konsekvenser för hur ekosystemen fungerar. Då riskerar vi att förlora många av naturens viktiga bidrag till oss.
Nästan allt i samhället vilar på forskning och vetenskap. Men den fria forskningen blir allt oftare ifrågasatt. Att granska forskningsresultat är viktigt – enskilda forskare har inte alltid rätt. Ändå finns goda skäl att lita på vetenskapen som metod. Den här skriften handlar om hur vetenskaplig forskning går till och hur den har förändrat världen.
Växtförädling har använts inom jordbruket i tusentals år. Men den explosiva utvecklingen inom cell- och molekylärbiologin på senare år har gett oss nya möjligheter att förädla växter med hjälp av genteknik. Resultatet kan bli minskad användning av gödsel och bekämpningsmedel samt nyttigare grödor som klarar ett förändrat klimat.
Intervju med Kungl. Vetenskapsakademien
Vi har pratat med Ulf Ellervik, ledamot av Vetenskapsakademien och ordförande i redaktionsrådet för Vetenskapen säger
Kan du berätta lite mer om er verksamhet?
Kungl. Vetenskapsakademien grundades 1739 och är en oberoende organisation som har som övergripande mål att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademiens ledamöter spänner över ett brett kunskapsområde. Det handlar om Sveriges främsta forskare i allt från naturvetenskap, matematik och teknik till samhällsvetenskap och humaniora. Sedan har vi också ett antal framstående utländska ledamöter.
Vi fungerar bland annat som en expertpanel för att hjälpa till att hitta lämpliga mottagare när olika former av stiftelser vill dela ut priser och stipendier. Men vi har sedan gammalt även en ambition att sprida populärvetenskap. Idag gör vi det bland annat genom våra öppna Akademiföreläsningar och visst skriftligt material.
Hur är ert material upplagt?
Tanken bakom Vetenskapen säger är att sprida vetenskapsbaserad information om viktiga och aktuella ämnen, särskilt inom områden där forskningen har gjort stora framsteg på senare tid. Hittills har det kommit ut sex nummer som handlat om vaccin, klimat, genmodifierade växter, biologisk mångfald, människans evolution och AI. En grupp av bestående av Akademiens ledamöter och andra experter inom respektive ämne arbetar tillsammans med en redaktör för att på ett pedagogiskt och kortfattat sätt förklara var forskningen står just nu. Vetenskapen säger produceras och distribueras med stöd från Stiftelsen Natur & Kultur.
Hur ser ni på ert uppdrag gentemot skolan och varför är det viktigt för er att kommunicera med dem?
Skolan är en väldigt viktig plats för att tidigt väcka elevers nyfikenhet på och intresse för forskning och vetenskap. Akademien vänder sig till skolor på flera olika sätt, bland annat genom att ta fram Nobelaffischer som förklarar årets Nobelpris i fysik och kemi samt Ekonomipriset på ett populärvetenskapligt sätt. Nobelaffischerna finns både på svenska och engelska och beställs av skolor över hela världen. Varje år, när pristagarna kommer till Sverige under Nobelveckan, arrangerar vi även skolbesök med dem. Vetenskapsakademien i har dessutom ett lärarpris, Ingvar Lindqvistpriset, som varje år delas ut till lärare i matematik, fysik, kemi, biologi, naturkunskap eller NO.